Ledsen
Skickade barnen i väg tidigt på morgonen och sitter nu... Helt ensam. Tråkigt, tomt och konstigt. Känslorna går i vågor. Kollade på bilder... Näää.... Det gjorde det inte bättre. Min tillvaron. Måste röra mig, tänkte. Började plocka ihop barnsängar, barnstålar och plastbilar. Snart kommer nya gäster. Måste förbereda för dom. Och när dom ska hem, då gråter jag igen! Vet ju det. Men inte ännu! Inte i förväg... Och vad håller jag på egentligen? Livet är ju sådant. Glädje och oro. Livets berg- och dalbanan. Oavbrytet och rund.
Kanske gå en sväng ut? Köpa mjölk? Där i snöstormen gäller verklighet!
Så är det här i livet...men gick allt på räls hela tiden så hade man ju inget att se framemot...
Ja, Sofie, så sant så sant... Drömmar, hopp och förväntningar är viktiga delar i livet :D
om du skrivit denna kommentar i fb så hade jag tryckt på knappen GILLA..
Ha-ha... Du är roligt...
