Nej, så var det!

Det var egentligen så att eftersom jag hade igår tagit med mig den kidnappade lilla Helmer till stugan, då blev det idag inte så mycket för att plocka hjortron. Han ville inte plocka ngt alls och kastade sina två bär direkt när han fattade att farfar gick vidare... Och vi, -- jag, A-L och Helmer, skulle stanna och plocka på våra område...
 
 
 
Bestämd ville han följa farfar och Eric  och det var ingenting som skulle  kunna ändra det. A-L fick springa efter han och ta han tillbaka, men han som är otroligt envis började gå igen bort... Och då ville han kissa... Och då fastnade han i en håll i myra... Och vi gav upp och gick tillbaka till bilen. För att fika. Men nej, inte skulle Helmer fika heller. Han var riktigt arg. Men... muffins fick han till sist att ge efter. För att fika iaf. Tur att karlar hittade en del, så att lite bär fick vi.
 
 
 
 
Tillbaka i stuga kollade jag runt och... folk klippte gräs. Överallt. Det var bara gräsklippare och gubbar...
 
 
Ja, det kan man bli less på. Gick ock kollade på våra jordgubbsland i stället. Och jag hittade där den första jordgubben i år. Stor ock säkert söt. Men bara en! Vem vågar äta upp den?
 
 
 
Men nu ska jag packa saker ock åka till jobbet. Fast jag skulle så gärna vara kvar i stuga med alla mysiga grannar, det var roligt att vara där :)
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Muffins....alla mäns förbanelse.:)
Hm...jag skulle ge allt för en muffin.
Jordgubbar.....nix.
Du borde sno den där jordgubben och känna dig själv.
Ät den utan att ens tänka.
På våran gata finns inga skrupler.:)
Och det är vi stolta över:)
/-Anders
/-Anders

Svar: Just Anders! Jordgubben är nu historia men muffins kan jag bjuda på :))
SymfonyM

2012-08-12 @ 01:01:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0